30 september 2009

Träning

Herman har tidigt visat att han är träningsintresserad, han sparkar och viftar som bara den. Till pappas stora glädje blev han jätteglad när dom planerade en gemensam resa till Liverpool så kanske blir fotboll hans stora intresse. Styrketräning verkar dock inte locka lika mycket. Här kommer en bild på hur han ser ut när hans elaka mamma tvingar honom att träna nacken.

Hans kära mor längtar dock otroligt till att få gå och besöka gymmet igen...iom att det blev kejsarsnitt måste jag dock vänta ett tag till, men snart är det dags. Vill verkligen återgå till någon slags form snart... och då inte Barbamamma-form.

20 september 2009

Efterlysning

Efter att jag till slut lyckades väcka lilla hjärtat igår begav vi oss in till stan för att förhoppningsvis hitta lite nya kläder. Jag var ute efter ett par jeans och en orange body till Herman samt en tröja till mig. Jeansen och tröjan var inga problem att hitta. Men efter att nogsamt ha inspekterat alla Luleås barnklädesbutiker kan jag konstatera att någon enfärgad orange body finns det inte. Det var i onsdags när vi såg hur söt lille Hugo var i sin röd-orange randiga body som Herman sade att han ville ha en orange. Nåja, vi fortsätter leta. Om ni vet var det finns en kan ni väl hojta till.

18 september 2009

Dagen idag

..har inte passerat ännu. Men jag måste bara skriva av mig lite. Dagen började väldigt bra, Herman låg och surrade i vår säng och var på allmänt bra humör. När vi skickat iväg stor-killarna till skolan gick vi ut för att starta gammel-bilen med startkablar då det var dags för besiktning idag. Sedan vi köpte nya bilen har vi av förståeliga skäl använt den röda faran så lite som möjligt, vilket har resulterat i att batteriet har laddat ur. Efter lite tjorv (pga min okunskap om bilar) fick vi iaf igång den. Erik körde den till bensinstationen och jag och Herman följde efter i den nya bilen..ifall den nu skulle ladda ur medan han tankade. Vilket den ju gjorde så vi laddade igen och Erik körde sedan iväg en sväng för att låta batteriet ladda. Jag och Herman gick ut i skogen med Nelson. Under promenaden pratade jag med Erik och han bad mig kolla om vi hade spolarvätska hemma och återkomma om det till honom. Väl hemma hittade jag spolarvätskan och skulle ringa och meddela det. Då kunde jag inte hitta tfn....detta är iof inte så ovanligt, men jag letade i hela lgh utan resultat. Var till slut tvungen att logga in på msn och be Cathis ringa till den......men inte hörde jag ngn ringsingal inte. Förstod då att jag antagligen tappat den ute i skogen, så det var bara att lyfta upp en sovandes Herman och springa ut igen, jag bad Cathis ringa igen med 2 minuters mellanrum. Där ute bland lingonriset hörde jag som tur var min skrikiga ringsignal...tur det! Tackar slumpen att ingen av ungdomarna som hade orientering där hittade den innan mig. Jag är så klantig och förvirrad!

Nästa irritationsmoment för dagen var försäkringskassan. Jag ringde för att fråga varför jag inte fått ngt barnbidrag... kvinnan i andra änden av luren meddelade då att det helt enkelt var för att Fk inte fått några uppgifter om att Herman överhuvudtaget finns från skatteverket. Jag kontrade då med att dom har skickat mig papper där jag skulle anmäla vilket konto jag ville ha barnbidraget till, så således borde dom ju ha uppgifter om honom. "jo, det kan man ju tro" sade kvinnan, och avslutade med "det har vi inte, ring skatteupplysningen" Efter lite dividerande gav jag upp. Ringde skatteverket som såklart hade registrerat honom och skickat uppg till FK. Ringde alltså sedan tillbaka till FK och uppgav detta, pratade då med en man som visserligen medgav Hermans existens i deras papper men sade att handläggningen inte är klar ännu så jag fåt vänta några veckor till.... Suck!

Nu hoppas jag att resten av dagen blir så mysig som jag hoppas.... god mat och mys ikväll kanske. Herman är iaf på strålande humör....vår underbara älskling.

Det blev förresten ingen besiktning av bilen, jag upptäckte att vi var tvungna att byta bromslampor och säkert ngn mer lampa också och det kändes inte som om vi skulle hinna det idag så vi ändrade tiden till nästa vecka, håll tummarna 07.00 nästa fredag.





Herman i sin nya engelska pyjamas

14 september 2009

Kärlek

Visst är det härligt att vi har så mycket kärlek i våra liv.

Att välja att se och uppmärksamma kärleken ger oss allt mer. Livet består av ju hur som helst av både bra och mindre bra dagar men jag tror helt och fullt på att vi mår bäst av att fokusera på det goda, det härliga och det varma.

Herman myser med pappa.














Kusin Colin med mormor














Syster och hennes nyblivna make











10 september 2009

God morgon...

...eller inte. Om ni kollar på klocksla. get för det här inlägget så förstår ni att det egentligen inte räknas som morgon. Jag ska snart återgå till sängläge, skriver bara några rader så att ni kan tycka synd om mig ;-)

Oj så jag och Herman längtar till inatt då pappa äntligen kommer hem.

Idag borde jag ta mig i kragen och bege mig och för att ta ett nytt kort till körkortet..det har ju bara gått två månader nu ;), först ville jag vänta tills jag inte längre var gravid och förhoppningsvis såg lite mer representabel för de nästkommande 10 åren. Men nu önskar jag att jag hade gjort bort det, då hade jag ju iaf tid att sminka mig hur länge jag vill. Nu kommer jag ju att se ut som den småbarnsmamma jag är.

Men visst är det underbart.. Herman har börjat le...det värmer så i hjärtat! Ni ska få bildbevis så fort han vill visa upp ett bländande leende för kameran. Hur det nu kan vara bländande utan tänder.....

8 september 2009

Lite foton

Då den vanliga kameran är ute och reser och jag inte ha hunnit föra över så många kort till daorn lägger jag istället upp några kort från mobilen istället...därav den lite sämre kvaliteten.

Några timmar gammal:














Nyvaken och 1 vecka:












Nyvaken och 3 veckor:







Somnar ofta på skötbordet:
Man kan tro att lilleman inte gör annat än sover när man ser dessa bilder, men det gör han..fast mobilen kanske har varit närmast vi dessa tillfällen.

6 september 2009

Annorlunda dag

Gårdagen blev inte alls som vi hade tänkt oss. Herman var vaken nästan hela dagen, sov bara kortare stunder under dagen. På kvällen var pappa med kompisar och jag och lillen hade tänkt mysa..eller jag hade tänkt det iaf. Det visade sig att Herman inte alls var upplagd för det. Han var så ledsen så... usch vad det gör ont i mammahjärtat när det inte går att trösta lilla hjärtat. Ett par timmar grät han och var sedan halvknorrig hela kvällen. Han var nog övertrött för sov sedan hela natten och har nu knappt varit vaken ngt idag, bara ätit två gånger och ligger nu och sover på skötbordet. Planen för idag är att bara vara hemma och mysa, jag är jättetrött och borde väl eg sova nu när prinsen gör det..jag ska bara...
Ringde mamma i morse och frågade om hon kunde handla lite åt mig och ta med sig lite av Hermans tvätt, snäll som hon är bokade hon tvättstugan kl 07 imorgon bitti och kom hit med lite mat och tog tvättet med sig. Tack snälla!

Förresten: De senaste dagarna har hans blöjor läckt på ryggen, är det ngn som vet varför?

2 september 2009

Dagarna rusar förbi

I helgen var Herman på sin första resa och är nu en världsvan liten herre. Han har redan hunnit se hela norrlandskusten och en del av dalarna. Vi var på min systers bröllop i Leksand och körde bil dit. Bröllopet var fantastiskt vackert och det var så trevligt att träffa syster, Daniel och lilla kusin Colin. Han är ju dock inte så liten längre...men underbart söt och på strålande humör som alltid. Jag ska lägga in bilder så fort jag hunnit få över dom till datorn.

För tid är inget jag har överflöd av längre. Under graviditeten tänkte jag på hur mycket saker jag skulle hinna med nu när jag hemma. Jag förstod inte riktigt folk som sade att man inte hinner med ens bråkdel av vad man har tänkt. Hur mycket tid kan det egentligen ta att amma tänkte jag, för barnet sover ju mycket i början så det borde finnas gott om egentid... Haha...yeah right. Visst det är inga problem att ta med Herman och hälsa på folk eller göra ärenden, men att hinna med att göra saker här hemma är svårare. Speciellt om man har en liten kille som inte så gärna vill sova själv...vi övar på det. Igår upptäckte jag tex att jag glömt bort att gå på toaletten..på hela dagen och idag har jag ammat samtidigt som jag stekte plättar, simultanförmågan förbättras iaf :-).

Nu vill inte Herman vara själv i soffan längre så jag ska dit och mysa en stund.