Tiden

Det är fascinerande hur fort de små utvecklas, det som ena dagen verkade omöjligt är nästa dag lätt som en plätt. Lilla hjärtat är nu 5,5 månad och han tar för sig av livet så där underbart härligt som bara de små kan. Vi kan bara tacka och bocka för att vi får ta del av dina underbara upptåg och din härliga inställning till alla situationer du ställs inför. Allt som oftast verkar det som om livet leker för dig och du tar för dig, skrattar och möter nya människor med ett stort leende. När något inte passar sig meddelar du det och framför dina åsikter så konstruktivt du bara kan. Att leva i nuet är en självklarhet, "hur ska man annars göra?" - ja, hur ska man annars göra säger du. Jag önskar att jag vore som du. Varje dag är en gåva och en chans för oss i din närhet att lära oss något.

Sitter!!

Idag var vi och fikade med några av FL-mammorna med tillhörande bebisar, samt Jonnas kompis Jenny med bebis i magen. Herman blev nog inspirerad av hans äldre polare och bestämde sig för att också lära sig sitta själv. Och fort gick det för ikväll kunde han det! Inte så långa stunder än så länge men det kommer nog. Hade tyvärr bara mobilen i närheten så bildkvaliteten är inte den bästa, men håll till godo:

Mat

Nu har Herman ätit puréer och gröt i en månads tid och han har blivit en riktig hejjare på det. Och så är det ju så himla gott också. Hittils är favoriterna palsternacka och gröna ärtor. Imorgon ska jag göra broccoli som jag hoppas att lille herrn godkänner. För han har verkligen en egen vilja. Idag stod det palsterncka på menyn, han åt bra men visade tydligt när han inte ville ha mer. Då tog jag fram en burk katrinplommon och vips så var han superhungrig igen =). Fast jag kan ju inte klandra honom, även för mig går ju alltid en efterrätt ner.

Det är kul att äta!

Kärlek

Herman och Nelson = Sant.

Herman skrattar gott när Nelson gör sina trick och tycker attt hans öron är utomordentliga leksaker att dra i, och gärna tugga lite på också. Nelson är dock inte sämre han, utan han slickar och pussar ofta på sin lillebror. Vi ser framemot när Herman blir lite äldre och kan leka på riktigt med sin nya kamrat.

2009

Så var då ännu ett år till ända. Det bästa året hittils..utan tvekan. Här kommer en kort sammanfattning av det gånga året för både mamma och Herman.

Januari:
Mamma: Nyheten att vi väntade barn blev nu officiell. Jag mådde jättebra, men var oootroligt trött och sov ofta en stund efter jobbet. Vi spenderade många kvällar och helger i skidbacken.
Herman: Jag trivdes fortfarande bra i mammas mage och hade gott om utrymme att växa i. Nu har jag lärt mig hur man öppnar och stänger munnen och kan även gäspa.

Februari:
Mamma: Äntligen var det dags för utltraljud. Både jag och pappa var säkra på att vi väntade en liten prins, något som vi nu fick bekräftat. Vilken underbar känsla att se vårat mirakel röra på sina små armar och sparka med benen. Jag surfade som en tok efter fakta om diverse barnvagnar, för att hitta den perfekta. Oj vilken kravlista jag hade. Erik blev väl galen på mitt tjatter om dessa vagnar.
Herman: Nu lärde jag mig hur man rynkar på pannan och det gjorde jag när mamma drack alltför kallt vatten eller ibland när jag blev lite uttråkad. Just ja, det var ju någon som försökte filma och fotografera mig också, jag hade en dålig hårdag och försökte skyla mig med händerna, men lyckades nog inte helt och hållet.

Mars
Mamma: Jag fyllde år och firade dagen med nära och kära. Jag bestämde mig till slut för vilken barnvagn vi skulle ha. Och den blev det också.I början av månaden var vi för första gången till barnmorskan och lyssnade på älsklingens hjärtljud...magiskt. Äntligen! I slutet av månaden gick jag en gång till barnmorskan och lyssnade på hjärtat....för att lugna mina nerver då Herman varit nog så lugn ett par veckor. Allt var ju ok och han hade nog bara tagit sig en längre siesta.
Herman: Nu började jag höra div ljud som liksom verkade komma utifrån mitt hem....förstod inte vad det var men jag lyssnade koncentrerat.

April
Mamma: Den här månaden firade vi stora älsklingens födelsedag. Under påsken var vi mest hemma och myste. Jag fick foglossningar...som jag trodde var rejäla..men har i efterhand förstått att dom inte alls var det. Men jag började nu känna mig otymplig och ganska orörlig. Herman sparkade och levde om mycket i magen.
Herman: Jag kände mig allt starkare för var dag som gick och jag övade mina nya muskler så ofta jag kunde genom att ihärdigt sparka och slå åt alla håll jag kunde. Det var riktigt kul.

Maj
Mamma: Förberedelserna inför lilla hjärtats ankomst var i full gång. Den här månaden beställde vi vagnen, köpte skötbord och matstol. Jag reste en sväng till min syster i stockholm och hade riktigt trevligt. Vi började även fundera och läsa på om förlossning, jag försökte förbereda mig och tänka igenom hur vi ville ha det. Vi började föräldrautbildningen. Vi började renovera och fixa i lägenheten och hade målare hemma.
Herman: Nu började jag ser skillnad på ljus och mörker och vissa dagar var det riktigt varmt, ljust och skönt där hemma. Jag hörde att mamma och pappa pratade mycket om mitt blivande namn. Några förslag var jag inte alls förtjust i, som Noel och Malte....fina namn, men dom passar inte mig.

Juni:
Mamma: Så var det då äntligen sommar. Andra gravida runt omkring mig började nu få sina barn och vi längtade såååå. 11 juni var en stor dag, då friade älsklingen!! och vi började förbereda för ett sommar-bröllop. I slutet av månaden jobbade jag min sista arbetsdag innan semestern och därefter föräldraledigheten. Visst hade det gått bra att arbeta, men det var verkligen skönt att få vara ledig.
Herman: Nu började det bli trångt och varmt där hemma, jag hade gärna byggt ut med några kvadratcentimeter till.

Juli: Äntligen var då månaden för BF här! Jag och Erik gifte oss!! En underbart härlig dag och ett bröllop som blev precis som vi ville. Min syster och systerson var upp på semester en vecka i juli. BF-Dagen kom och gick utan att vår älskling vi fick. Nu började en lååååång väntan.Vi köpte en ny bil!!
Herman: Nu kände jag mig ganska less på det trånga utrymmet och jag ville gärna få lite mer rörelsefrihet. Jag hörde att mamma och pappa sade att de tyckte jag skulle komma ut, men jag förstod inte hur jag skulle göra.

Augusti:
Mamma: När månaden inleddes visste vi att det nu inte var länge kvar innan hjärtat kom ut, men trots det fick vi vänta...och vänta....och vänta. Efter flera kontroller och massa hjälp på traven kom då äntligen vår kära Herman till oss 11 augusti! Bästa dagen i våra liv. Resten av månaden handlade ju såklart bara om vår prins.
Herman: Och så tog jag mig äntligen ut... vilken pärs. Jag försökte länge, länge ta mig neråt, men hur jag än kämpade så stod jag still. Jag blev riktigt utpumpad och trött av försöken. Men till slut fick jag hjälp och någon lyfte ut mig. Oj vad ljust det var där ute. En snabb blick på mamma och sedan myste jag med pappa ganska länge. I slutet av månaden reste jag med mamma och pappa till Leksand, till mosters och Daniels bröllop...det var riktigt trevligt och jag träffade min kusin Colin för första gången.

September:
Mamma: Erik reste till England i jobbet och jag och Herman myste hemma. jag började ge honom lite extra ersättning då han inte blev helt mätt av att amma. Vardagen som föräldraledig började ta form och vi umgicks mycket med andra mammor.
Herman: Jag växte ganska fort nu och ville ha massor av mat. Kläderna blev fort för små. Jag och mamma tog många härliga höstpromenader och jag sov gott i min vagn. Jag lärde mig le, och log så ofta jag fick tillfälle.

Oktober:
Mamma: Vardagen rullade på, vi började förbereda försäljningen av lägenheten.
Herman: Jag upptäckte hur mycket roliga leksaker som fanns där hemma...kul var det.

November:
Mamma: Hermans andra kusin, Jack kom till världen. Vi sålde äntligen lägenheten!
Herman: Nu var jag inte längre minst i släkten, det var jättekul att lill-kusinen äntligen kom. Jag längtar så tills vi kan leka och busa tillsammans. Vi var till BVC och jag fick två sprutor i benen. Det var inte alls kul...hoppas jag slipper göra om det.

December:
Mamma: Vi flyttar till nya lägenheten och förbereder Julen genom en massa klapp-inköp. 2009 har varit helt underbart!

Herman: Jag firade min första jul. Det var jättekul att träffa alla nära och kära och jag fick massor av nya roliga leksaker. Dom verkar inte vara till för att äta på, men det kan man göra ändå...på allt! Mamma och pappa har börjat ge mig en annan typ av mat...man äter den med sked och är i fina färger. Och gott är det! På nyårsafton myste vi med hela familjen, dvs mamma, pappa och brorsorna, jag såg massa fina fyrverkerier. Mitt första år har varit fantastiskt!